Förlåt…
Jag vet att jag sårade dig mer än ja trodde, sårade dig så när jag inte orkade stå där bredvid dig när du åkte in, hur kan man vara så jädra feg, varför kunde jag inte bara stå där som jag alltid gjort innan, jag trodde ju på dig. jag ville ju att du skulle bli bra igen, men hur kunde jag tro att du skulle kunna bli det när jag inte fanns där längre, jag svek dig och det är jag jädligt ledsen över.
Du sa att du ville jag skulle gå, gå och bli lycklig, men en som förtjänade mig, men hur kan du säga att någonförtjänar en tjej som sviket den hon älskar genom att inte stå vid hans sida, utan istället se till att han åker in till behanling, för hon tror att det hjälper honom.
Du sa till dina kompisar att dem skulle ta mig ifrån dig, för du ville inte jag skulle vara där och se allting, du sa att du ville dem skulle skydda mig för allt ont i världen, och att du ville dem skulle hjälpa mig fortsätta vara en lycklig, glad, go och söt tjej som jag alltid varit med dig. att jag skulle glömma och gå vidare, men hur är det möjligt att glömma en kille som dig,
Jag vet att dina kompisar gjort allting för att att skydda mig och få mig lycklig, och visst det har lyckats, framför alla andra är jag glad, ingen kan någonsin gissa vad jag har inom mig, men inom mig har jag ett hjärta som gråter, ett hjärta som inte orkar mer, som bara vill få ut allting, men inte våga, jag har ju lovat att jag ska var lycklig när jag är med andra, och det är en sak som kommer hålla, jag kan inte svika dig igen, det går bara inte. det enda jag vill är att du är lycklig och blir bra igen, sen hur jag mår det skiter jag totalt i, jag kan fortsätta ett bra tag till, för det är ingen som vet min hemlighet, hemligeheten att jag bland annat saknar en person som är mitt allt som jag aldrig kommer kunns släppa, som alltid kommer finnas där.
När allting togs ifrån mig, kände jag bara smärta, mitt liv förändrades.
Mycket föll på plats, den dagen kommer jag alltid att minnas
Ropen på hjälp var det ingen som såg, inte ens den som närmast dig stod,
När du behövde kärlek och tröst, var det aldrig någon som dig riktigt förstod
du sköt i från dig allt, allt som du någonsin haft kärt, du lät mig inte hjälpa dig då
Varför?
Jag ville men kan kanske inte kunde, kunde hjälpa dig så som du ville
Du ville inte ha mig hos dig då? varför? jag ville ju finnas där och hjälpa dig ur allting då.
för vet du, det var för jag inget förstod, jag förstod inte vart det var påväg förren det var försent.
Det är en sak jag ångrar idag.
jag vill ha det som förr, så snälla låt mig hjälpa dig