Varför skulle du tvunget hoppa och skrika när du såg den killen som jag har bett bara och flyga någonstanns, för jag inte vill ha med honom att göra, och det vet du mer än väl, att det kan vara roligt i vanliga fall när man inte ser honom, men att göra det precis framför honom och sen fråga varför jag är på dåligt humör?
men det var väl inte så konstigt att jag blev det, jag vill ju som sagt aldrig ha med honom att göra mer, vill inte ens att han så mycket som tittar på mig, för jag tål honom inte mer, han kan gå och styra någon annans liv istället om dem tycker det är roligt, för mitt liv lyckades han inte med och det är jag jävligt glad över det var det bästa som jag någonsin kunde gjort att bryta med honom.
Att du och jag verkligen inte har samma smak när det gäller killar det vet både du och jag mycket väl och det är en sak som vi måste acceptera, och visst vi kan prata om det när vi båda är nyktra men inte när en av oss är fulla, då blir det bara såhär. och viss i grunden kanske det är larvigt att bli arg för en sådan sak, men ibland måste man bli det och jag kände att det bara blev för mycket, men det kanske ändå är bäst att stänga in allting och alltid låtsas att man är glad, men egentligen vet jag inte om jag blev arg på det visset jag blev nog mer ledsen,