Idag kom det som jag väntat på, eller jag väntat och väntat det vet jag inte om jag har gjort egentligen, ville nog egentligen bara glömma allting, men som sagt det är inte bara till att göra det hur som helst,
Okej jag trodde att det skulle vara värre än det var, hade 0,86 okej jag vet det är inte det bästa, men för mig är det helt okej, kändes inte alls så ”bra” men å andra sidan får jag väl inse att jag hade alla ondsen emot mig redan från början, och det visste jag men jag genomförde det, och det var det som var det viktigtaste för mig. det var för mig själv och ingen annan som jag gjorde provet för, jag vet att dettta kanske knäckte mitt självförtroende ännu mer än det redan var knäckt men jag var bara tvungen, tvungen till att göra det för att bevis för alla andra att jag aldrig ger upp oavsett vad jag har emot mig. och det kommer jag inte göra i framtiden heller.